Vad har hänt med HKB användningen i Sverige? En metod för jämlikhet i hälsa

Per Tillgren, Karin Berensson

Sammanfattning


För att få fördjupad kunskap om utvecklingen och användningen av HKB och närliggande metoder  i Sveriges kommuner och landsting genomfördes våren 2016 telefonintervjuer med folkhälsoansvariga. Intervjuerna visar att HKB ses som positivt, men att användningen har  minskat. HKB har anpassats till lokala behov och fler perspektiv. Samarbete inom organisationen framhålls som positivt medan politiska och organisatoriska förändringar varit negativt men också att det numera finns liten kunskap om HKB. Fördelar är att konsekvenser av politiska beslut för olika grupper i befolkningen tydliggörs, vilket bidrar till medvetna beslut. Perspektivträngsel och att HKB är krävande tas upp som negativt. HKB-arbetet ses som ett sätt att lyfta kunskapsnivån i folkhälsoarbetet och att öka förståelsen för sociala bestämningsfaktorer och den ojämlika hälsan.

Nyckelord


hälsokonsekvensbeskrivningar; hälsokonsekvensbedömningar; politiska beslut; jämlikhet i hälsa; hållbar utveckling; kommuner; landsting

Fulltext:

PDF


© Socialmedicinsk tidskrift. All rights reserved!