Att vara livräddare - En beskrivning av hjärt-lungräddning ur livräddarens perspektiv

Åsa Axelsson

Sammanfattning


I Sverige fi nns det närmare tre miljoner invånare utbildade presumtiva livräddare i hjärtlungräddning. Deras beredskap att ingripa om de blir vittne till ett hjärtstopp är av avgörande betydelse för om den person som får hjärtstopp utanför sjukhus skall ha en möjlighet att överleva. Mycket möda har ägnats åt att utbilda allmänheten i HLR och stora forskningsinsatser har också gjorts för att visa betydelsen av tidig HLR. Avsevärt mindre kraft och intresse har lagts på att ta reda på hur livräddarna upplever sitt ingripande och om/vilket stöd de skulle behöva efter ett ingripande. I Sverige har vi haft en unik möjlighet att nå livräddarna och undersöka deras reaktioner och erfarenheter. Medmänsklighet, altruism och mod tycks vara viktiga komponenter vid livräddarnas ingripanden. Trots svårigheter och hinder som måste övervinnas, få överlevande och brister i möjligheten att bearbeta händelsen, var livräddarna beredda att ingripa igen om situationen så krävde. En majoritet av livräddarna tycks kunna hantera de psykologiska
och emotionella effekterna av ett ingripande. Men där kan fi nnas ett behov av hjälp för att komma över de traumatiska känslorna efteråt.

Fulltext:

PDF


© Socialmedicinsk tidskrift. All rights reserved!