Vårdmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande

Helle Wijk, Susanna Nordin

Sammanfattning


Medvetenheten om vårdmiljöns betydelse för patientens hälsa ökar världen över. Det syns tydligt då vårdprogram, nationella riktlinjer och standarder inom vård och omsorg i ökad grad beaktar aspekter av den fysiska miljöns betydelse för god vård. Även ett stort antal forskningsartiklar har presenterats genom åren, som illustrerar betydelsen av arkitektur och design. Exempel på nya rön är vikten av en tillgänglig vårdmiljö som är lätt att tolka och förstå, vikten av en vårdmiljö där det finns möjlighet till privathet, samt inte minst en estetiskt tilltalande miljö som visar respekt och värdighet för besökaren. För att nya forskningsrön ska komma patienter och vårdare till gagn krävs att dessa implementeras i praktiken. En viktig utgångspunkt är dialogen mellan företrädare för vård, arkitektur, design och kultur och att deras kunskapsbidrag samspelar utifrån en gemensam övertygelse om att detta främjar patientens hälsa och välbefinnande. I denna artikel diskuteras hur olika delar och innehåll i miljön påverkar varandra och måste ses i sitt sammanhang.

 

The importance of a supportive environment for good health and well-being is highly recognized worldwide. This can be seen as an increase of implemented evidence based facts from health-care architecture and design in caring-programs, national guidelines and standards in order to improve the quality of care. A large number of research papers have been presented over the years from the sectors of care, architecture and design related to the environment's content and design, and centers are established where research and education within health care and architecture has a strong focus. Examples of this knowledge is the importance of an accessible and easy-to-interpret health-care environment that promotes function and safety for the patients, as well as the significance of a health-care environment that give the opportunity for privacy, and an esthetical environment indicating respect and dignity for its visitors, the patients. In order to establish evidence based health care environments, a dialogue has to be established about how new knowledge can be implemented into practice. This requires an interaction between care, architecture, design and culture based on a common belief that this kind of cooperation promotes health and well-being. This article discusses how factors in the environment can have an impact on each other and therefore must be seen in its context.


Nyckelord


Vårdmiljö; personcentrering; hälsa; välbefinnande; stödjande miljöer; Health care environment; person-centeredness; well-being; health; supportive environments

Fulltext:

PDF


© Socialmedicinsk tidskrift. All rights reserved!