Inkomstfördelning, tillit och välfärdsstaten: en historisk tillbakablick
PDF

Nyckelord

Tillit
arbetsmarknad
ojämlikhet
välfärdsstat
löner

Abstract

Inkomstfördelning verkar hänga ihop med tillit i bemärkelsen horisontellt förtroende mellan människor. Ju högre ojämlikhet desto lägre tillit. Den universella välfärdsstaten främjar tillit, men tillit är också en förutsättning för den universella välfärdsstaten. I den här artikeln argumenterar jag för att tilliten stärktes före välfärdsstatens uppkomst genom att ojämlikheten minskade. Förmögenheterna blev jämnare fördelade, och toppinkomsttagarna minskade sin andel av nationalinkomsten. Men det starkaste indiciet för ökad jämlikhet är sammanpressningen av löner mellan, och inom, de stora arbetarkollektiven jordbruksarbetare och industriarbetare. Lönekonvergensen hade sin grund i speciella förutsättningar inom den svenska modellen på arbetsmarknaden: centraliserade avtal, samförståndsanda och ett inslag av lönesolidaritet. 

 

Income distribution seems to go hand in hand with generalised trust. The more unequal the society, the lower its levels of generalized trust. The universal welfare state gives rise to trust, but trust is also a necessary condition for the rise of the universal welfare state. In this article, I argue that the rise of Swedish equality boosted trust levels before the rise of the universal welfare state in the 1950s. The distribution of wealth became more equal and the share of top-income earners declined. The most outstanding piece of evidence of levelling income distribution, however, is found in the wage structure: wage differentials declined within and between manufacturing workers and agricultural workers. Wage convergence stemmed from the particular configurations of the Swedish labour market: centralised agreements, cooperation, and a solidaristic wage policy.      

PDF

Författare som medverkar i Socialmedicinsk tidskrift accepterar att deras verk publiceras under licensen Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported. Denna licens tillåter att en tredje person delar ut författarens arbete (kopierar, distribuerar och sänder verket) och skapar bearbetningar av det under förutsättning att: författaren/na och/eller licensgivaren anges på ett korrekt sätt, verket inte används i kommersiellt syfte samt om verket återanvänds eller distribueras måste information tydligt anges om upphovsrättsvillkoren som gäller för verket.

Författare behåller upphovsrätt för deras arbete men garanterar samtidigt publiceringsrättigheter för första publicering och all publicering via Internet till Socialmedicinsk tidskrift. Vidare kräver Socialmedicinsk tidskrift att författaren överför samtliga upphovsrättigheter för kommersiell användning av verket till utgivaren (Socialmedicinsk tidskrift). Inkomster från kommersiell försäljning används för att kunna fortsätta att publicera smt både i tryckt format och online utan publiceringsavgifter.