Gröna miljöer och hälsa - hur mäter man effekterna?

Jonas Björk

Sammanfattning


I denna översiktsartikel diskuteras vanligt förekommande angreppssätt för att studera samband mellan gröna omgivningsmiljöer och hälsa. Tvärsnitts- och ekologiska undersökningar används fortfarande ofta trots uppenbara begränsningar med dessa studieupplägg. Experimentella studier kan bidra med viktig kunskap, men är i allmänhet små och inriktade på akuta fysiologiska effekter. Storskaliga epidemiologiska uppföljningar över längre tid bör därför uppmuntras. Kohorter av enkätdeltagare kan etableras, eventuellt i anslutning till hälsoundersökningar, och sedan följas över tiden med avseende på hälsa, sjukdom, läkemedelsanvändning och vårdkonsumtion. Kohortmedlemmarnas omgivningsmiljöer kartläggs och bedöms med hjälp av data över markanvändning. I kartläggningen ska inte bara grönytornas storlek bedömas, utan även kvalitetsaspekter vägas in. Validerade frågeinstrument för deltagarnas egna upplevelser av grönytorna i området kan användas som komplement.


Nyckelord


omgivningsmiljö; grönska; epidemiologi; metodologiska aspekter; studiedesign

Fulltext:

PDF


© Socialmedicinsk tidskrift. All rights reserved!